Jiaqi

Jag avskyr telefonsvarare. Anledningen till detta är att jag är hopplöst dålig på att prata i dem. Så här kan det till exempel låta när jag ringer till en vännina:

"Hej sötnos, det är jag. jag tänkte bara säga att eftersom bussarna inte går som de brukar längre utan är på sommarschema, eller aah, du fattar, ny lista, så kan inte jag komma vid nio utan vid åtta eller elva istället, Jag vet inte hur det funkar med dina bussar så du kan väl höra av dig så kan vi planera, jag är hemma fram till sju nångång skulle jag tro eller förrresten jag måste handla också så ring på mobilen."

Om jag var bra på att prata med maskiner skulle jag istället säga:
"Hej vännen, ändrade planer för imorrn. Hör av dig!"

Men det gör jag alltså inte. Resultatet, förutom våndan av att veta att allt jag just babblade fram finns inspelat, är att jag ibland får slut på tid (vissa abonnemang väldigt begränsat med inspelningstid). Det kan hända att jag inte alls hinner berätta varför jag ringde. Resultatet av för många avbrutna inspelningar är i sin tur att jag i slutet av meddelandena pratar fortare och fortare, tills det inte går att urskilja ett ord.

Situationen är hopplös. Tacka vet jag sms.