Det är kallt i Norrland...
Det är lite pinsamt att inte hitta hem från sin egen skola. Det tyckte jag, och det tyckte även gänget jag mötte när jag gick tillbaka till skolan två minuter efter att jag gått därifrån för att jag inte hade någon aning om vart jag var påväg. Till mitt försvar ska sägas att sikten var begränsad till ungefär tio meter på grund av dis och beckmörker, och att jag bara gått i den skolan i en vecka. Det var också svinkallt, om ni undrar över dagens rubrik. Den där dimman smög in innaför alla kläder, och speciellt då (inte helt otippat) mina sandaler.
In other news: Idag har jag blivit grundlurad. Eller, jag har blivit grundlurad i en vecka, men först nu har jag förstått att jag är grundlurad. Vi har haft fyra mullvadar i vår klass i en vecka!! De har liksom låtsas att de gick i vår klass, när de egentligen gick i årskursen över, och i en hel vecka har de lyckats lura oss allihop, vi hade ingen aning! Påhittade erfarenheter för att få tiden att stämma, fantastiska karaktärsspel från alla inblandade, en hel klass av -07:or som har hållit masken och spelat med.... Jag känner mig fortfarande helt chockad, bomben släpptes för några timmar sedan, mitt i kräftskivan. Tänk egentligen vad man bara tar för givet att folk talar sanning hela dagarna, när de i själva verket kan tuta i en precis vad som helst. Men roligt var det, och nog egentligen ett smart drag, för nu känner vi fyra av -07:orna ganska väl, det bygger en bro mellan klasserna, och dessutom har vi verkligen något att skratta åt och diskutera allihop. Tjitt.
/Godtrogen
