Någon har...

... dödat mitt prestationsångestmonster.

Jag vet inte riktigt vem eller vad som lyckades med konststycket men jag saknar det faktsikt en aning. Jag skulle VERKLIGEN behöva fokusera på plugg, tenta klockan nio imorgon förmiddag, men jag ids helt enkelt inte. Har pluggat lite... gått igenom OH-kopior och anteckningar, läst lite i kompendiet med projektarbeten som också kommer att vara med på tentan... Men att säga att jag kan det vore lögn och dikt. Jag tycker att det är tråkigt att man använder ordet dikt som lögn i sverige. Lögn och förbannad dikt, att dikta ihop en falsk historia, och så. Dikter har en sanning i sig också, ibland är de mer sanna än allting annat.

Jag kanske skulle ta och posta en av mina..? Det var länge sedan jag skrev, men det finns en del gammalt som duger. Något med lite energi och vår i, det kan jag behöva. ...*letar*... 

Singla

Havsluften smakar sälta och äventyr,
vinden skrattar om platser vid världens ände.
Blundar jag kan jag känna avlägsna rytmer i fotsulorna.

Du kanske tror att jag är här,
kanske tror att du ser mig,
men egentligen har jag rymt.

Rusar över ett stäpplandskap,
tumlar utför en bergsida,
driver med vågorna mot främmande stränder,
singlar
mot
jorden
bland
andra
löv
för
vinden.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0