Paus
Jag sitter och jobbar med grupparbetet i geovetenskap... Det är grymt intressant, faktiskt, med frågor om vattenbrist, överutnyttjande av resurser, slöseri i en massa former och sån't. Det är väl kanske itne rätt sak för mig att läsa, jag som redan är nörd på sånna områden, men men. Jag gillar det, även om det med allra största sannolikhet kommera tt göra mig ännu odrägligare än vanligt i mina medmännsikors ögon, när jag börjar påpeka hur mycket vatten som slösas när man borstar tänderna, och annat besserwissrigt världsförbättrar-jidder =).
Vi skulle kunna dra igång en undersökning om ordet jidder, men verbformen jiddra. En kompis sa till mig häromsistens att det låter töntigt och tillgjort om det sägs av en etnisk svensk, att det är ett uttryck som bara passar tillsammans med en brytning i ett uppblandat språkbruk. Jag håller inte med alls, jag tycker att det beror helt på tonfall och sammanhang, mycket mer än på dialekt eller brytning. Vad tycker ni? Är det någon som råkar veta vad ordet jiddra har för ursprung? Jag har slagit i nationalencyklopediens ordbok, och där står att läsa att det kom på 70-talet, men man vet inte varifrån... Alla spekulationer är välkomna, ropa till om ni har en åsikt!
Befinner mig för övrigt i Västergötland, och här är det, till skillnad från i Sollefteå, vår på riktigt. I Sollefteå är våren lömsk just nu, den kommer och går, går inte alls att lita på. Här å andra sidan har det varit över 15 grader i skuggan och strålande sol de senaste dagarna. Moster och jag har varit ute och gått en mil i skogen varje morgon, och igår gick jag omkring hela dagen utan jacka och njöt av solen i ansiktet och varma vindar i håret. Det är en fördel med att ha långt hår, det där med vinden =)!
Det får väl räcka för idag, åter till arbetet =p.
Vi skulle kunna dra igång en undersökning om ordet jidder, men verbformen jiddra. En kompis sa till mig häromsistens att det låter töntigt och tillgjort om det sägs av en etnisk svensk, att det är ett uttryck som bara passar tillsammans med en brytning i ett uppblandat språkbruk. Jag håller inte med alls, jag tycker att det beror helt på tonfall och sammanhang, mycket mer än på dialekt eller brytning. Vad tycker ni? Är det någon som råkar veta vad ordet jiddra har för ursprung? Jag har slagit i nationalencyklopediens ordbok, och där står att läsa att det kom på 70-talet, men man vet inte varifrån... Alla spekulationer är välkomna, ropa till om ni har en åsikt!
Befinner mig för övrigt i Västergötland, och här är det, till skillnad från i Sollefteå, vår på riktigt. I Sollefteå är våren lömsk just nu, den kommer och går, går inte alls att lita på. Här å andra sidan har det varit över 15 grader i skuggan och strålande sol de senaste dagarna. Moster och jag har varit ute och gått en mil i skogen varje morgon, och igår gick jag omkring hela dagen utan jacka och njöt av solen i ansiktet och varma vindar i håret. Det är en fördel med att ha långt hår, det där med vinden =)!
Det får väl räcka för idag, åter till arbetet =p.
Kommentarer
Postat av: Tove
Ja, alltså det är ju inget ord jag skulle använda. Känns inte riktigt som det ligger i min vokabulär. Däremot vet jag inte om det enbart är ett ord som passar människor med brytning, det tror jag inte riktigt. Tänker mig att det överlag kan passa människor som använder mycket slang.
Trackback
