Magiskt

Ni vet när musiken får en att upphöra att existera som självständig varelse, när ens kropp bara blir en förlägning av rytmer, tankarna övergår i skimrande ridåer av harmonier... Det låter helt hippie *ler lite*, men då får det göra det. För mig är det lycka i en av sina renaste och mest intensiva former. Det är ett katharsis, på något sätt, det hjälper mig att  bli av med alla gamla utnötta orosmoln och hitta nytt lugn och ny energi.

Vi var på en sån konsert i fredags, och jag är fortfarande lycklig och varm.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0