Jiaqi

Det har varit berg-och-dalbana ett tag, och kommer med största sannolikhet att var det ett tag till, men det känns ändå som om livet börjar falla på plats. Kajsa har hört av sig, och när hon pratade med Orlando förra veckan verkade det som om jag var väntad. Det vore ju fortfarande bra att höra från Orlando, men det är ändå ett steg i rätt riktning. Jag har kollat visum, och jag behöver inget, och man kan vaccinera sig här på vårdcentralen iSollefteå. Flygbiljetterna har gått ner i pris igen för de dagar jag vill åka, så jag håller tummarna för att de håller sig där tills Orlando hör av sig.

Resten av påplatsfallandet kommer sig nog mest ur sinnesrobönen... Det har varit svårt ett tag, jag har kännt mig maktlös och frustrerad och velat påverka saker som legat utanför min kontroll. Nu börjar jag hitta någon slags trygghet. Jag vet vad jag vill, och just för tillfället räcker det. Men fråga igen om några dagar, så får vi se hur det låter då =p.