Jiaqi

Igår var Lovisa, Peter och jag ute och åkte longbard i kvällssolen. Ååååh så roligt det var! Jag funderar nästan på att köpa en på blocket, jag undrar vad det kan kosta... Jag skulle väl slå ihjäl mig på kuppen, men det kan det vara värt =p. Solskenet var alldeles, alldeles gult, luften doftade sommarkväll, och balansakten fick det att pirra i magen. Jag fick för mig att åka ner för en backe, tappade kontrollen, hoppade av brädan, tog två framåtlutade hästkliv för att försöka stabilisera upp mig, misslyckades, och föll. Tog emot mig med handflatorna, ett knä och lite höft, och har både skrapsår och blåmärken som bevis för min dumdristighet. Det gör mig alldeles glad =). Den dag man slutar ha skrapsår och blåmärken har man blivit alldeles för vuxen för sitt eget bästa, tror jag!

En annan bieffekt av våren är att träningen nu kommit igång på allvar. Det är så fantastiskt skönt att komma tillbaka, trött och mjölksyrig, och lägga sig på gräset och stretcha, långsamt, medan puls och andning återgår till det normala. Jag går upp i vikt som tusan, men det är bara muskler, och känns bara bra. Det absolut konstigaste med allt detta är att jag tror att jag kanske håller på att få magrutor! Det kan ju också vara så att jag ser det jag vill se, men detta får tiden utvisa =p.